Tse Garden. Och stora beslut...
Förstå vilken dag!!
Sol? *check*
Trädgård? *check*
Klippt äppleträden? *check*
Vin i utemöblerna? *check*
Eller är det för sent? För att klippa äppleträden? Därom tvivla folk. Man BÖR ha klippt dom innan februaris slut. Men sällan gör vi saker som man bör, och vi får se. Se om de överlever.
Svenska? Är ett begränsat språk och jag har fått påstötningar att levevera texter på ett mer internationellt språk.
Så? Jag byter härmed språk på bloggen. Hoppas ni hänger med!
Fast? Nu är jag sur. Det går inte längre att lägga in bilder som jag vill ha dom... Och det gör mig pissed off och jag letar nytt bloggställe...
I am HAPPY...
Oh so HAPPY.... Tralalalalalalaaaa*sjunger min mantrasång när jag känner vansinnet brusa upp*
Är det möjligen så att jag totalt misslyckats som förälder? I så fall ber jag ALLA jag någonsin gett ett råd om ursäkt. Idag? Fick jag skriva en lapp, en arg lapp med SVORDOMAR och förtäckta hot..*S* till ungarna för att överhuvudtaget skulle lyfta sina arschlen från datastolarna och
1. Laga mat(Mackor ÄR väl mat??*GAAH*)
2. Röja sina rum(Vi talar förfall här mina damer och herrar)
3. Sköta sin hygien (Oh..The
SMELL!!)4. Plocka UNDAN efter sig, de tycks ha fastnat i drag 'n Drop-mode.
Vi talar om barn över 15. Normalt sett rätt självgående barn. Jag har jobbat kväll hela veckan och kommit hem till KAOS. Kaos som de inte ser, utan bara iggar. Är kaoset MIN uppgift att lösa? Nej, icke.
Idag då, efter
Lappen: Skinande rent kök, nylagad mat, nybadade hundar, tvätt uppburen och invikt, nyeldat.
Ska det vara så jävla svårt?? Vi måste hjälpas åt. Speciellt nu när jag också går upp på heltid. Ska jag behöva tjata och påtala? Är det min uppgift? Alla är väl skapta med ögon i skallen och två armar och två ben?
*arg*
20 miljoner...
Är det sant? Kan det bo 20 miljoner människor i samma stad? I Kina, Shanghai är det så. Vilken är världens största stad? Vet någon det?
Infrastrukturen måste ju vara enorm!! Och tänk, i en liten byhåla som Sthlm kan vi inte ens få alla folk till jobbet i tid, för strukturen funkar inte...
Någon gång när jag blir gammal och barnlös ska jag resa, nej VI ska resa...tamej17.
Checklista.
# Missuppfatta arbetskamrat så vi båda kom samtidigt imorse till jobbet och tittade förvånat på varandra. *CHECK*
# Lyckats få baksug i pannan due to för mycket kartong i tändmomentet och rökfylla hela källaren.*CHECK*
# Ta fel strumbyxor (läs: strumpbyxor som passade INNAN jag la ner nikotinet) och därmed känna hur de långsamt korvar sig under magvalken vart tredje steg och få stanna och göra obscena rörelser för att inte sluta med dom runt knäna på gatan. *CHECK*
Det här blir nog en fin dag.
Ok, I'm lost...
Idag? Glömde jag mitt eget telefonnummer hem. Till fasta telefonen. För en sekund eller så hade jag verkligen ingen F*cking aning. Scary...
Gör ni så? Är det normalt? Vi talar om den fasta hemtelefonen som jag/vi haft i typ åratal!!
Jaja...Whatever. Jag är sliten. Vilket härmed bevisas med bild.
Snabb rundvanding i ett bildspel.
Ämnet är:
Vad Hundar, speciellt JACK RUSSELLS roar sig med när du är på ditt arbete och någon kommer inte ifrån på lunchen och kan släppa ut dom en stund.
Här har vi introt. Oskyldig hund har "läst en bok". Hm.
Och vidare: Justering av fult trappsteg.
Tillrättagnagning av ornament på antikt bord:
Lite lösnagelslim i skinnsoffa:
Och slutligen. Justering av vass byråhörna. Tack för omtanken.
Wasn't me!! :D
Vampyrens bön.
Här kommer den. Min klassiker. Läs noga och begrunda varje ord.....
Frukta mig inte. Om det är någonting jag önskar som jag inte redan har i min ägo, så är det detta. Inte för att din fruktan betyder någonting för mig, eller är viktig..
Bara faktumet att jag ser den i dina ögon, vädrar den, känner den på långt avstånd... får mig att ömka dig.
Ömka, ja. Det bevisar för mig att du är ingenting utöver en vanlig dödlig och det finns ingen kraft existerande som kan ändra på detta. De flesta av er är födda på det viset och, helt säkert, kommer dö på det viset.
Ni kommer dö utan att ha sett det magiska bakom.. Era liv kommer passera liksom sand rinnande genom mina fingrar, tillbaka ner i havets djup där för många år sedan era liv uppstod. Ni är av ingen vikt.
Jag har dödat och skadat, ja. De som misstog mig för vek och svag och försökte skada mig har betalat, eller kommer få betala, dyrt. Jag hävdar självförsvar där och berättar i all ärlighet...Jag var inte ens medveten om att jag gjorde det. Men jag har lärt mig förstå. Håller en ödmjuk inställning.
Inga bitmärken, nej... Precis som ni har vi utvecklats genom århundraden. Vi behöver inte längre blod för att döda och återskapa. De som berättar andra historier är falska eller galna och de går dessutom miste om själva essensen av vårt väsen idag.
Energi. Livsenergi. Varför öppna dina vener på ett så kladdigt vis när din själ och hjärna ligger vidöppen för oss? Din hjärna och din själ kontrollerar dig, och genom att ta kontroll över dem kontrollerar vi dig..
När jag blev varse detta var det redan försent. Det är en kraft större än mig. Större än någon av oss, och med säkerhet större än alla er. Och jag känner inte längre någon skuld för det.
Men att döda och skada... det är inte det jag är här för.
Se in i mina ögon. De är milda, gamla. De har sett en del.
Nu frågar jag dig igen: Fruktar du mig? Om inte kanske du är en av de utvalda som kan se mig för den jag verkligen är. En guide. En lärare, mentor, villig att dela min kunskap med dig. Träna dig, ta dig in i en värld som överträffar dina vildaste drömmar.
Men det krävs att du öppnar din själ för mig. Du kommer inte tillåtas att hålla tillbaka någonting. Jag kommer jaga, finna och suga i mig varje droppe av dig. Ersätta det med mina krafter, mina kunskaper, min magi.
Jag kommer lära dig att flyga genom att reducera dig till absolut ingenting, att verkligen leva genom att stirra det du fruktar mest i vitögat, att bli fri genom att bli kedjad och piskad.
Skåda mig och Honom. Han är min Master, jag Hans slav. Se mig falla på knä, krypa som ett djur, se min nakenhet och kedjan som verkar hålla mig i fångenskap. Skåda oss när Hans piska river mitt skinn och hör mig skrika ut min smärta. Men...ömka mig inte. Jag är inte Hans fånge. Han och jag är ett. Han behöver mig, som jag behöver Honom. Vi äter på varandra, håller varandra vid liv och blir starkare hela tiden. Vad Han gör med mig är vad jag behöver för att kun na leva och andas. Det renar min själ. Jag är inget offer, inte Han heller. Vi är två olika sorter på olika sidor av samma linje. Så småningom kommer du förstå...
Tänk efter noga. När du en gång bestämt dig för att följa mig på min resa finns ingen återvändo. Mycket har ändrats, men inte detta. Mitt bett, även om det inte längre är fysiskt, kommer förändra dig för evigt. Även om våra stigar går på varsitt håll stannar du kvar inom mig. Liksom jag stannar kvar inom dig.
Så... Döm mig nu. Jag utmanar dig! Döm mig! Basera inte din dom på vad du sett eller hört, utan på vad du känner.. Och minns..att domen du kommer fram till kommer först och främst döma dig själv. Döm mig till döden och du har redan dött för mig. Sänd mig i fängelse och du kommer få leva bakom dina egna galler för evigt. Tortera mig och smärtan du tillfogar mig känns i dig tio gånger starkare..
Vad som än händer är jag fri, och kommer vara fri långt efter du upphört existera.
Frukta mig icke . Jag är Vampyren.
Det börjar DRA
i Svanö-tarmen. Det är snart vår, väl?
Hittade en gammal skiva med alla bilderna vi tog första gången vi var där tillsammans på 25 år. Med våra döttrar. Ganska....mäktig upplevelse. Nåväl, la in väl valda på flickr. Länk här ute till höger. Gud, jag var SMAL och långhårig. Inte konstigt han föll. *S* Nu? Nu är det nog bara äkta kärlek som håller honom kvar, och det är ju bra, så vet jag det liksom..Det spelar ingen ROLL!! :)
Isgata ute. Skridskor/broddar på beroende på hur kul man vill ha på väg till jobbet.
Idag? Klockan 2? Kan ni hålla tummarna då en timme? Det händer något viktigt här då. Vad ska jag berätta när allt gått i lås.
Här är älskling utan konservöppnare. Jag SA ju att vi har INGEN lyx. :)
